 |
||||||||
Idrottspaviljongen
Redan från början byggdes läktare för
publik, men dessa byggnadskonstruktioner i trä har sällan blivit långlivade.
Mer beständiga blev då de gymnastikhallar med omklädningsrum som ofta
byggdes intill sportplanerna. På 1930-talet byggdes den första idrottspaviljongen vid den dåvarande sportplanen i Kronoby. Den togs ur bruk på 1950-talet, då en ny paviljong byggdes vid den nya idrottsplanen i närheten av skolcentrum. Den gamla paviljongen revs två årtionden senare.
På sportplanerna intill samlades både unga
och gamla till träning och tävlingar.
Idrottspaviljongen erbjöd också fina utrymmen för danstillställningar.
Många av Kronobyborna har betonat att det var danserna som gjorde
idrottspaviljongen – både den gamla och den nya
– till en så levande
mötesplats. Men
gemenskapen kring idrottandet var naturligtvis också viktig.
|
 |
|||||||
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
Liksom våra övriga folkrörelser formades idrottsrörelsen under andra
hälften av 1800-talet, som var samhällsbyggets tid i storfurstendömet
Finland. Till idrottsrörelsens frammarsch hörde också den växande
medvetenheten om den sunda livsstilens betydelse för hälsan, ”folkhälsan”.
Kunskaperna om hygien basunerades ut via folkskolan. Friidrotten och
bollsporterna utvecklades i Finland under denna period, och
runtom i landet byggdes idrottsplaner i samarbete mellan kommuner och föreningar.
